Komposten – en tillgång


En egen kompost är en tillgång i din trädgård. Kompostjord är bra för alla jordar och bidrar till att växterna trivs bättre. Det är med andra ord inte särskilt underligt att allt fler komposterar sitt trädgårds- och hushållsavfall. Men att sköta komposten rätt är A och O. Det är inte direkt svårt, men kräver en del kunskap.
Du kan välja att kompostera trädgårds- eller hushållsavfall, alternativt samkompostera de båda. Den traditionella trädgårdskomposten kräver minst. Det är bara att sätta igång. I princip är allt du behöver en enkel, öppen behållare, exempelvis en trådkorg. Dock kan en riktig, sluten kompostbehållare ändå underlätta. Inte minst genom att det blir mer ordning och reda – lättare att hålla rent och snyggt. Hushållsavfallet ställer däremot krav på en kompostbehållare där skadedjur inte kan komma in. Kontakta din kommun för information om vilka regler, om tillstånd osv, som gäller för hushållskomposten där du bor.

Kompostjorden är det bästa jordförbättringsmedel du kan få. Och visst är det roligt om man kan ordna sitt eget lilla kretslopp i den egna trädgården! Det som händer i komposten är att markdjur, t ex daggmaskar, och små organismer som svampar och bakterier bryter ner det material du tillför till finaste mull. Ett naturens under med andra ord.

Komposterbart eller inte?

Det här kan komposteras:

färskt och visset trädgårdsavfall, inklusive grenar och kvistar
blommor
gräsklipp
hushållspapper i små mängder (som inte har använts för att suga upp skadliga ämnen)
plastfria blöjor i små mängder
kattsand
skal från frukter, rotfrukter och grönsaker
bröd
kaffe- och tesump
fisk, kyckling och kött
äggskal

Men lägg inte det här i din kompost:

plastöverdraget papper
miljöfarligt avfall, som t ex batterier och målarfärg
glas
fimpar
aska
kalk
större benrester
sjuka växtdelar
 

Kompostera rätt
Rätt fuktighet och syretillgång är, tillsammans med rätt sammansättning på de saker som du tillför komposten, nyckeln till en lyckad kompostering.
Du matar komposten med säsongens trädgårdsavfall. Under sommaren blir det alltså växtrester, ogräsrens och gräsklipp. På hösten blir det en del löv och fallfrukt. Ju mer sönderdelat avfallet är desto snabbare blir komposteringen. Tänk särskilt på att dela eller mala kvistar och grenar – för hand eller i en kompostkvarn.

Komposten behöver kol- och kvävebalans för att nedbrytningen ska fungera. Rätt proportioner är viktigt, och om komposten börjar lukta illa kan det t ex vara ett tecken på att innehållet är för kväverikt. Hushållsavfall och grönt, färskt trädgårdsavfall, i synnerhet gräsklipp, är kväverikt. Kolrikt är däremot det gamla, vissna avfallet från trädgården samt papper och trä. Varva därför din kompost med strömaterial, som t ex flisade kvistar, hackad halm, sågspån eller löv.

De djur och organismer som ska bryta ner komposten behöver syre för att kunna leva. Se till att materialet inte är för packat och ventilera genom att röra om då och då. Att varva med strömaterial ger också en struktur som gör det möjligt för luften att komma in.

Komposten ska vara precis lagom fuktig. En illaluktande kompost kan vara för blöt och det är inte bra eftersom det då blir för lite syre i materialet. Myror i komposten är ett säkert tecken på att den är för torr. Då händer inget i den och nedbrytningen avstannar. Om det material som du ska lägga på komposten är torrt kan du med fördel vattna lite grann.
 

När komposten är klar
Trädgårdskomposten har förvandlats till mull efter ungefär ett år. Hushållsavfallet tar lite längre tid på sig. När innehållet i din kompost ser ut som mull och har en doft av fin mylla är den klar.
Sålla komposten innan du börjar använda den i din trädgård. Material som inte har förmultnat kan slängas tillbaka på komposten. Hushållskomposten kan däremot inte användas direkt. Eftersom den innehåller saltrester från vår mat måste den först lakas ur med hjälp av exempelvis regnvatten.

Kom ihåg att kompost inte är detsamma som gödsel. Den är istället det perfekta jordförbättringsmedlet som blandas i jorden och bland annat gör den mer lucker, samt ger ett rikare bakterieliv där växterna trivs.

 

Lövhögskompost
Tunnkompost
Mask kompost