Lusthus

Lusthusens historia hör ihop med trädgårdskonstens utveckling från renässansens trädgårdar med labyrinter och lusthus till barockträdgårdens geometriska skapelser i stil med Drottningholms slottspark, med lusthus som ofta hade en vacker framsida medan baksidan vette mot en häck eller mur. Under 1700-talets senare del blev romantikens trädgårdar och engelska parker högsta modet och som en reaktion mot det tidigare rätvinkliga anlades dessa parker med slingrande gångar, dammar, små valvbroar, kinesiska lusthus (exempel Kinesiska paviljongen) och turkiska kiosker (exempel Turkiska kiosken), tempel, grottor och eremitage.
Ordet för "lusthus" (från tyska Lusthaus) ger associationer till lustagadher, fornsvenskans ord för "lustgården" eller "paradiset". Danskans havehus placerar byggnaden i en inhägnad trädgård, medan engelskans summerhouse talar om dess begränsade användningstid. Ett annat engelskt-amerikanskt namn för lusthus gazebo, egentligen utkikstorn, utkikspaviljong, säger något om lusthusens funktion. Franskans gloriette låter oss förstå, att lusthuset betraktas som trädgårdens lekfulla prydnad och ägarens lilla stolthet.